Header Image

Mamma i Sverige

Hej, Frida heter jah och här kan ni följa mig och min vardag med min familj. Barnen heter Julia (nov. -14) och Ellen (maj -16). Vi bor tillsammans med min man, barnens pappa, i Borås och vi är i startgroparna av ett husbygge i Lyckebo Sjöstad. För några månader sedan flyttade vi tillbaka till Sverige från Florida, där vi bott under några år och där båda barnen är födda. Det var en härlig upplevelse men Sverige kallade när barnen kommit till världen och det nalkades familjeliv.

100%

Publicerad,

IMG_0390.JPGIMG_0391.JPG

Idag är min beräknade förlossningsdag!

Idag är min beräknade förlossningsdag.
Tänk att jag har burit vår lilla tjej i hela 280 dagar nu <3 Som alla andra blivande föräldrar så är jag mer än redo för att få möta vår lilla sessa!
Inte bara för att vi har väntat så otroligt länge på detta, utan också för att nyfikenheten på hur hon kommer se ut är så stor. Säkert världens sötaste, precis som alla andras nyfödda 😉

Jag trodde att jag började få sammandragningar igår kväll och imorse, men det var bara min mjölkmage som spökade. Typiskt!
Fan vad nojjig man blir nu när man nått 40 fullgångna veckor 🙂 jag vet ju att det är fullkomligt normalt att gå över tiden, men ändå kan jag inte sluta bli irriterad på att det inte har hänt något än. Men hallåååå, jag känner INGET! Inget mer än att hon är långt ner och att jag nästan kan höra henne ropa 'hej mamma, här är jag'. Haha.!

Vi var ju hos barnmorskan igår och hjärtljuden låg på 150, mitt blodtryck 123/80, symfys-fundusmåttet på 38 cm (normalt är 32,5-38) och jag har gått upp 12 kg.
Jag har inte öppnat mig något mer och denna gången sa hon att jag inte var mer öppen än 1 cm.. Alltså mindre än sist? Lite märkligt, men men..
Hon sa åt oss att ha mycket sex, för det är tydligen det enda som kan hjälpa kroppen att bli redo. Hon säger det varje gång 🙂

Jag fick en ny tid nästa torsdag och om inget mer har hänt till dess så ska vi prata om igångsättningen. Undrar om vi får välja dag själv.?

Usch, jag vill verkligen inte bli igångsatt.. Har läst att det oftare slutar med sugklocka eller kejsarsnitt då dessutom. Jag hoppas verkligen att jag slipper båda. Ett kejsarsnitt är verkligen inte något jag vill, att bli skuren rakt genom magen och musklerna och att behöva läka så länge gör mig lite rädd. Tänk om något går snett eller om jag får komplikationer – nej tack!

Jäklar vilket långt inlägg det blev nu 🙂 Men så kan det bli när man vill skriva av sig lite.
Nu ska jag försöka somna om.. Vi la oss nämligen tidigt och nu tre timmar senare så kan jag inte sova. Snacka om att vara redo för mammalivet och många vakna timmar 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *